En del av Bengt Bergs böcker och filmer

1910 Stora Sjöfallet , var Bengt Bergs första bok. Sjöfallsboken är ett skönlitterärt arbete. Ny upplaga kom 1916 och 1919 kom ännu en upplaga den kallades "De moderlösa".

1912 Måseskär, var den första av hans naturböcker och kom att inleda hans stora produktion. Boken handlar om en liten låg gräsö utanför Kårehamn på Ölands östra kust. Ön heter Kåreholm, men Bengt Berg döpte om den till Måseskär. Redan i hans första bok fanns det några färgbilder samt en stor mängd svartvita bilder. Typiskt för Bengt Berg var att i inledningen till sina böcker omnämna sin fotoutrustning. ”Alla bilder i detta arbete äro tagna med spegelreflexkamera 9/12 och univesalkamera 13-18. Mitt bästa glas har varit ZEISS TESSAR 4,5”. Med dagens mått var det en mycket tung och otymplig kamerautrustning. Till detta kommer ljussvaga filmer. Bengt Berg var också noga med att markera ”Alla eftertryck eller återgivande av texter och bilder ur detta arbete utan författarens skriftliga medgivande förbjudes.

1912 Genezaret, andra upplagan 1916, översatt till tyska 1912

1913 Tåkern. En bok om fåglarnas sjö, i denna får man se de första av Bengt Bergs bilder på flygande fåglar. Vid denna tid var det i första hand stillasittande fåglar som fotograferades. Med sin speciella gevärskamera kunde Bengt Berg fotografera de flygande svanarna. Eftersom man vid denna tid sköt svanar såväl sångsvan som knölsvan för att bland annat göra korv av dem, väckte Bengt Berg förslaget om att dessa fåglar skulle fridlysas. Så blev det också. Andra upplagan som kom 1916 var förkortad och 1924 kom tredje upplagan

1915 Stora Karlsö en bok om havets fåglar, andra upplagan kom 1918 och den tredje kom 1924. Denna bok tillägnade han Bruno Liljefors ”Den oförgätlige målaren av havets fåglar”. När man testade hisskorgen som Bengt Berg skulle använda vid fotograferingen av de häckande alkorna i Korphålet och Rindhålet fick den gamle fyrmästaren tjänstgöra som ”testpilot”. Det var här som Bengt Berg upptäckte hjorttungan, Asplenium scolopendrium. För att få arbetsro på Stora Karlsö ville Bengt Berg slippa besökare, och vidare erbjöd han sig själv att vara ”väktare”på ön. I Karlsöklubbens styrelseberättelse detta år som Bengt Berg var på ön skrev Willy Whöler följande; ”Under våren och försommaren har skriftställaren Bengt Berg vistats oavbrutet på Stora Karlsö, sysselsatt med arbetet för utgivandet av sin bok om fågellivet på ön. Som Bengt Berg begärde och erhöll styrelsens tillstånd, att under vistelsen därstädes, han icke skulle få utsättas för störande besök av något slag och han själv utövade en sträng och välbehövlig tillsyn, har vakthållningen för året kunnat indragas”.

1915 Där kriget rasar. Skisser från kampen i öster, detta året kom första till femte upplagan. Sjätte upplagan kom 1916 och 1917 kom sjunde till elfte upplagan.

1916 - 1919 Sällsynta fåglar. Andra volymen. Första samlingen "Långnäbbor och dvärgmåsar", en bok om Ölands fågelmyrar. (Översattes till holländska "Verloren paradijs" 1948). Andra samlingen "Vildgäss och skräntärnor", en bok från skären i Östersjön. Andra upplagan kom 1925.

1916 En German, berättelse från nya tiden, detta året kom första till sjätte upplagan. Sjunde till nionde upplagen kom 1917, översatt till tyska 1918

1917 Min vän fjällpiparen, fjällpipare heter Lahol på lappska, andra upplagen kom 1919 och tredje kom 1924. Den översattes till danska 1927. Det finns böcker, som man alltid förknippar med Bengt Berg, en av dem är denna bok. Hans sätt att nalkas denna lilla fjällfågel är en av de finaste naturskildringar, som skrivits på svenska. På Bengt Bergs gravsten har sonen Jens Berg låtit rista in Lahol, när han fångar en mask ur Bengt Bergs hand. Bengt Berg vilar på Skatelövs gamla kyrkogård vid sjön Åsnen i Kronobergs län.

1918 De rikas hunger, första till tredje upplagan, 11 upplagan kom 1919 och den gavs även ut 1924.

1920 Hägrar och storkar, en bok om skånska fåglar ytterligare en av Bengt Bergs stora böcker. En andra upplaga kom 1925. När denna bok skrevs var storken en vanlig häckfågel i Skåne. Bengt Berg skriver bland annat om hur storkarna samlades på taket på Flyinge Kungsgård. I början på 1950-talet försvann storken som häckfågel i Sverige. Nu är storken tack vare ett stort projekt på väg tillbaka som häckfågel i landet, och på Flyinge Kungsgård häckar åter storken.

1922 Fågelbilder, en julklappsbok till Sveriges ungdom

1922 Med tranorna till Afrika, även andra upplagan kom 1922 den tredje kom 1927. En dansk översättning gjord av Valdemar Rördam "Med Tranerne til Afrika" kom 1925.

1923 De sista örnarna, andra upplagan kom 1924 och den tredje 1927. Dansk översättning av Valdemar Rördam 1927. När vår svenska örnstam var på väg att utrotas genom en hänsynslös förföljelse började Bengt Berg sitt enorma arbete med att få dessa rovfåglar fredade. Genom framför allt boken ”De sista örnarna” och filmen om örnarna 1923 blev det en debatt som resulterade i att örnarna blev fridlysta. Bengt Berg uppvaktade alla från jägarorganisationer till riksdagsmän, ja alla som kunde stödja hans åsikter att våra örnar var av sådant värde att de måste skyddas. Havs- och kungsörnen blev fridlyst 1924.

1924 Abu Markub, på jakt efter jordens märkvärdigaste fågel. Andra upplagan kom 1926. I inledningen till boken skriver Bengt Berg följande. ”Jag var en fattig pojke, kallades för odåga och dög till ingenting”. Bengt Berg var ganska tidigt klar över, att hans arbete skulle bestå i att fotogarfera, sedemera även filma och skriva framför allt om hotade djurarter. Detta var ett arbete, som han fullföljde med otrolig energi.

1925 Birds of the North

1925 Tavlor av Svenska fåglar.

1927 Arizona Charleys pojke, översatt till danska 1929.

1931 Gypaëtus: Den flygande draken i Himalaya. Hustrun Inger Illum gjorde en dansk översättning 1932.

1932 På jakt efter enhörningen, även här gjorde hustrun dansk översättning 1933.

1933 Mina vildgäss

1934 Tigrar, gjordes en tysk översättning "Tiger und Mensch" 1924.

1937 Mina försök med vildgäss

1949 Få vi lov att fiska

1953 Försök med hjortar

1957 Äventyr med vildgäss. Utdrag ur boken "Som barn förteg jag helst min dåraktiga önskan. Ty förståndiga gossar önskade sig en båt eller en cykel eller andra ägodelar. Och bitter erfarenhet lärde mig tidigt, att man lätt blir hånad och beledd, om man inte önskar detsamma, som andra önskar, och tänker som andra tänker" Tänkvärda ord! Vad önskade då Bengt Berg? Jo! En flyttfågel som skulle dyka ner från skyn och äta ur hans hand. Denna fågel blev sedermera inte en utan en hop vildgäss. Den som verkligen åt ur hans hand var ju Aloha eller fjällpiparen.

1959 Farligt storvilt, bygger på boken Tigrar, men även utökat med flera äventyr

1960 Örnar, detta var hans sista bok. Boken var ett sammandrag av den första örnboken ”De sista örnarna” samt ett tilläggskapitel om hur han på sitt gods Eriksberg ger våra örnar en fristad och ett dukat bord. Bengt Bergs räddningsaktion nr två för att rädda örnarna hade börjat. I boken ”Örnar” finns bland annat följande tänkvärda ord ”Om vi bara vidtog den praktiska åtgärden att på ett dussin fredade platser i Sydsverige årligen offra några av vår mängd sotdöda kreatur åt landets vinterörnar, skulle den skada dessa tillfogat vår viltstam sjunka till en obetydlighet. Det vore minst lika lovvärt, som goda jaktvårdares utfodring av sådant vilt, som de sen ämnar skjuta och äta upp och en god gärning för naturskydd och jägarförbund att genomföra i samråd. Det är ju så enkelt som Columbi ägg och troligen just tungan på vågen för att rädda återväxten i vår hotande örnstam”. Till hans bokproduktion kom det även mängder av debatter och notiser gällande djur och natur.

Filmografi

1925 Abu Markúb och de hundrade elefanter

1929 De sista örnarna

Som flyttfågel i Afrika

© Upphovsrätten till alla bilder tillhör, Bengt Bergs barnbarn. Eftertryck förbjudes.